Pickin out the trash.


Helgen har varit lätt den bästa på länge!

Fredagen bjöd på en jävla härlig bakfylla pga en ganska impulsiv torsdag. Men det var bara upp och hoppa, in till stan, köpte en ny skjorta, en jävla massa sushi (15 bitar) och hem till min söta lilla fru. Där satt vi och grämde oss över vår huvudvärk och kommande prestationen för en sju jävla fest!

Vi var 4 tjejer, eller ah - snarare 3 som pimplade i sig en jävla massa ny "bensin" medans en annan liten partyblopper dvs jag - smuttade på en öl i över en timma. Vi började röra oss mot fest som var på Rio Rio båten. En utav polarna hade hyrt halva skiten, ett jävla dunkandes R&B - hip hop fest. Jag var som fisken i vattnet!

En utav oss fick sparken ut ur festen,
det var inte jag. Så vi ranglade vidare och hamnade på kära Valand.
Där var det mest tjöt och spel för min del. Vakten kom till slut och sa: "nu får ni änna ta och gå hem, vi har stängt"

Aja - gänget drog vidare till BK och stormade stället. 2 taxi bilar senare så var det ny fest på Redbergsplatsen till 8 på morgonen och som slutade med det största skedliggandet jag varit med om iaf. 5 på rad - fett nice!

Kommentaren för natten var helt klart:


A - "Men hallåååååååå, håll om mig då. hallå hallåååååååå"

Jag - "haha, öh okej"

A - "men hallååååå" (med lite tillhörande gnäll som man inte förstod)

Nattens Sketch:

Sebbe som går runt ensam, mumlandes i lägenheten snorpackad och låssas vara nån spansktalande, bandit - raggare? haha "hola mi fabulosa , los amigos - lockos!" haha

Fuck yeah!

Lördagen var bara rent soft. Massa godis mat, gott sällskap och en cp film - Shortbus. De är en film som finns att hyra, det stod på baksidan att det skulle handla om mycket sex och sånt. Men what the fuck!
En drama film och ah för mig var de mjuk porr. haha. Men men, goa skratt och kvidande. Blev lite mycket för Sebbe. ;)

Massa innebandy har det varit också. Nu har jag två matcher till denna veckan, men en skön ledig helg och en jävla Halloween fest. Fan vad jag ska äga på min utstyrsel!

"En nystångad tjur ligger inte kvar på backen efter och fått skit. Utan den reser sig igen för nya smällar!"

/Ko-Co-Kooooola!

Vióla!

whuuuaa!

Min gamla hårddisk är virusscannad och inkopplad i min nya. Och fan vad mycket go musik jag hittade.
Tänkte ge er min favorit genres 10 topp lista.

Akustik top 10:

1. Karl Martin Dahl - Walk away
2. Kane - Cane you Handle me
3. Fenrik Lane - Weddings off
4. Nicola Sarcevis - Nobody without you
5. Elin Sigvardsson - You get what you earn
6. Fenrik Lane - No excuse
7. Kurt Nilsen - Come down here (mitt favotit stycke på denna låt medföljer nedanför!)
8. Nicola Sarcevis - My aim is you
9. MatchBox - Hand me down
10. Fenrik Lane - Free ever after

" Come down here and hold my hand ... I will always be your friend!
Come down here and keep your beautiful smile when you think of me once in a while.
Come down here and don't you ever be sad ... Sure all the good things come to an end. But feel the fire bright and warm. It´s just like the place we grew up on ... She's delighted and could never hide it.
It reminds me how well she knows me!
"

Veronica Maggio!

Aldrig riktigt varit förtjust i henne.
Men jag vet inte, tvär-omvändning och hon är numera den som sjunger för mig.

"Men öppnar du den där dörren, ta på dig skorna, måste jag ta sönder dig. För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig..."

/K

Citius, altius, fortius!

Ny vecka, ny tid & Ny strid.
Helgen var jag på återseende med min Underbara vän, Shan the Man. Vi har fått snacka av oss all möjlig gojja. Vi har utbytt förbannelser, roligheter, rykten, skvaller och hjärtligheter. Så nu är min burk tom. Äntligen!
Av min umgänges krets, kompisar eller vänner - så är det ju som så. Mina vänner får inte plats på mer än ena handens fem fingrar. Och med all rätt!

Folk som har kommit och gått, haft sina olika sorters betydelser har blivit en viss typ av mindre beräkning och ork. Fine, vi kan ses ute - mötas randomly på stan etc. etc. Men that´s it ... det fortsätter bara så, och skapar ännu fler etc. Fine by me.

Det roliga är även dom som man trodde delade lika värderingar med, dom är ändå bäst!
Man snackar om vissa saker, man kommer överens om vissa punkter. Sen kommer den dagen ... BOOM ... !!
Personen (personerna) - dom den det, vad ni nu än vill bli kallade för ... gör det som vi precis pratat om och vad som skulle göra en grymt besviken och förbannad. Aouch, det är nästan så man vill bita sig i handen.
Vilket skämt!

Men det visar ju ens sanna värde ...

Nä, "... Citius, Altius, Fortius!"
Det är vad jag siktar på att bli, och vad jag vill vara jämfört med er andra ....

"... Snabbare, Högre, Starkare!"



/K


Akillés!

Jag har kommit in hit på bloggen och skrivet en massa texter, men aldrig producerat. Mest för att jag varit rädd för att bli missförståd. Behöva stå till försvars med något, tankar osv. Men, jag idag slog det mig. Min blogg är min blogg, antingen så fattar man eller så gör man inte. Man behöver inte grunda i varför jag skriver som jag gör, om vem hur eller varför.
Det här är min blogg och någon skapar sig en uppfattningen eller något liknande, så fine. Bra för er, men ta aldrig åt er eller något för givet - för ingen mer än jag kan förstå dess sanna innebörd!


Min Akillés Häl.

Du är fin som du är när du står med mig här. Gör dig inte en massa extra besvär utan var bara precis så som du är! Du är värd allt som livet kan ge och alla har vi nåt bra. Något som andra vill ha, även om det inte känns så var dag så är det upp till dig och även till mig ... att se till att allt ordnar sig!


Sprid glädje och du får dubbelt upp. Älska och du förstår!

Varje liten sak som du gör och varje litet ord som jag hör får mig att förstå att en vän som är så, är det finaste någon kan få!


Du vet hur orden var en gång ... för du tystnar ibland när du lyssnar och en dröm går oändligt långt. Allt kan hända och alla vindar kan vända. Du gör mitt liv till melodi, dess eko klingar inom mig och jag ser ditt ljus samt världens brus. Det kan tystna bakom dig så att nya ord och tankar föds. Men här i din närhet får du mig att känna: "okej, här kan du se mig som jag är!"


Det finns en sång som säger att, "som värmen när de blåser kallt och lockar dig till att gråta eller jubla. Den har någonting som griper tag och leder dig ifrån natt till dag. Den visar att vi hör ihop, som ett försiktigt glädjerop!

Det förenar oss i det bitterljuva, de liv vi måste klara av och allt vi tog och allt vi gav. Allt för att vi bara kan åka Europa runt ... Det är en sång om enkelhet - de lilla som vi alla vet ... den talar till de vackra och de fula. Den vakar oss i månens sken så skrällande men ändå ren!

Något brutet men ändå vackert, och alla drömmar vi har drömt - men samtidigt de vackra som vi nästan glömt. Allt finns ändå kvar och vi kan inte längre ljuga. Du ropar och man hör din röst, jag skriker ut, försöker få min tröst ... jag får ett ord som ger mig ett enkelt naket halleluja ...!"

De som jag just skrivit. Det är MIN livs kärlek. Mitt allt! Så som jag alltid vill känna! Spelar ingen roll om det är en person, ett djur eller serie ... t.om en idrott. (sorry coach) ;) Men det här är min passion, jag vet precis vilken! Och jag kommer dra ur varendra liten jävla kram gnista ur mig själv för att jag ska ha den livet ut!


Artisten på turné!

Mitt sinne för omvärlden är på "block" - jag cirkulerar runt i en och samma ton. Musiken har alltid varit en mycket stor del utav min värld. Även om jag tyvärr inte är så värst musikalisk och jag skulle förmodligen spräcka rutorna med min kråkika tonart. Men, ett stort men - jag kan få så mycket känslor, så mycket funderingar, glädje och utlopp för det som trummar in i mina trummhinnor och som samt fyller mig med all dess lyrik.

I det stadiet som jag befinner mig i just nu, så vet jag precis vilken låt som står för mig. Jag kan fantisera mig fram över hur jag står på en rökfylld scen med en Fender el gitarr. Den är blodsröd och skiner i dess mörka sken. Publikhavet är så enormt stort men folkets ansikten är helt blurriga. Strålkastare cirkulerar runt över publiken och det är massa olika färger. Det är en mörk natt men himmlen är stjärnklar.

Låten jag spelar blir min hit debut. Man kan se mitt engagemang över hur jag lirkar fingrarna mellan strängarna. Man kan se på mitt kroppspråk hur låten lever sig in i mig och min röst är så känslomässigt sammansluten med texten.
Även om låten ligger i den lite mer rockiga genren så har publiken lyft upp en tändare som de viftar fram och tillbaka i takt, och det härligaste av allt ... alla sjunger med i refrängen och delar min tro!

Goo Goo Dolls - Feel the Silence.

"All you remember now is what you feel. The truth remains in midnight conversations. And if we feel the silence, leaving this all behind us and looking for something more to say. I don't know where I'm going, only know where I been. But you move through my soul like a hurricane wind!

When you're fighting the current, you forget how to live and I wanted to reach you but I don't know where to begin!"

4 Juli 2008

Helgen har börjat och den ser onekligen helt ovetande ut. Fre - lör - sön, sen jobbar man Mån och tis och på Onsdagen startar ens fyra veckors semester som helt plötsligt känns helt åt helvete onödigt. Men på något sätt så lär man ju ändå lyckas fylla ut den.

Jag har levt i en fiktion det senaste tills verkligheten kom och slog undan fötterna på mig. Jag har haft det riktigt bra, men varit för blind för att inse. Och sedan så finns de ju det saker som absolut inte är ... aah. suck.
Jag har fingerkramp, och har haft det ett bra jävla tag. Jag har tyckt om och blogga, eller skriva i min andre dagbok på Qx. Men jag har inte kunnat det senaste, och vad är det som har gjort de?
Jag har haft otroligt mycket inspirationer, ämnen, humörsvägningar - men inte kommit ut med ett skit. Jag har haft kramp - men en del, en stor del har jag inte ens kunnat skriva om - det är för stort för att kunna sätta ut ord. Meningar, och den rätta känslan så att ni som läser min blogg ska få känna samma sak!
Men nu känns allt i stället så jävla tomt. Det finns ingen inspiration. Det finns inget ämne. Eller jo - det finns en del och skriva, men det är om Me, myself & I. Mina förändringar, känslor, själsligt, kroppsligt, funderingar, sorg, glädje ... Men det känns för "äckligt" på något sätt.

Musik har som sagt alltid varit min källa. När jag är fylld av glädje, ilska, sorg eller busligheter. Jag vet att jag alltid varit en kass människa på att förklara mig känslomässigt helt öppet gentemot min partner när det har börjat bli knivigt. Men det mest komiska är att många tycker att jag är en bra människa att prata med ifall någon utav dom har problem och så. Då är jag helt plötsligt vis! Synd att jag inte kan vara de för mitt eget bästa i vissa lägen heller.
Samtidigt som jag är så jävla rädd om det lilla jag har, mitt hjärta. Ifrån att bli sårad och utlämnad - så kan jag vara jävligt duktig på att kasta ut det också. Lägger upp det på ett silverfat, med silverbestick. Här ... varsegod! Ät, lämna inte en bit kvar!
Men i detta nuläge så känns allt som ett mellanting
... och det har fått mig att hamna i en grå kokong. Där jag funderar på saker jag borde gjort, borde inte gjort, borde sagt osv. Och jag har för jävla ont i huvudet!

Vädret är i alla fall bra. Och bara så du vet, det engeslka ordet för glidare = slacker!

"We used to care, she used to share. The love that she used to give me cant be found. And I lost my way and lately i´ve been sleeping with a ghost. My stock is down and out and I used to worth my weight in gold. But that was before the great depression kicked in and rocked us.

I now sorries just would not do it, and her hearts is obliterated. I started to keep on trying, but it was like moving mountains - still i keep on climbing and hoping that things would change. But the sky turns grey and the water from the rain washes the progress away ... "

   
/K   
  

Army.

Jahopp. Nu är mönstringen gjord. Vilken dag!
Haha, det var intressant och lärorikt!

Först när jag kom till regementet ute vid kärringberget, så fick du ställa dig på linje vid Portvakten, visa id-handlingar och ditt brev om att du är godkänd för att söka. Sen kommer du till Hus 1.

Hus 1.

Du kommer in i en stor datorsal där du ska utföra ett intelligens och synonym test i cirkus 80 min.
Man tryckte på sig hörlurarna och sen så var det bara att köra igång. Det gick bra för mig, bättre än vad jag trodde iaf. haha. Efter typ 30 min började mina ögon gå i kors av alla kuber och prickar som man skulle ha koll på.
fick 4 av 9.

Efter det blev man iväg skickad för att få lite krubb i kistan.

Hus 2.

Där fick jag träffa psykolog tanten och sen utföra syntest, färgtest, hörseltest - kolla blodvärde, ekg, puls, blodtryck osv. Min kropp är frisk som en lärka, syn som en örn och hörsel till prima. Betyg -A
Psyktanten satt jag inne hos i drygt 2 timmar - och faaan vad hon är duktig!
Hon fick fram allt, och vi pratade om saker som jag inte ens skulle kunna drömma om och ens ta upp!
Men, good grades 5 av 9.

Hus 3.

Fystest och konditions test.
Fystestet var ett skämt. haha. Men det var en svår manick att bemästra, dom tog min vikt och min längd. Slog in det i en dator som avgjorde vilket grad av "tryck" jag skulle stå emot. Sen ställde jag mig på en plåtplatta mitt emellan två stora, breda stål balkar som en stång var inkopplad emellan.
Sen sade mannen; "Böj knäna, ryggen och nacken. Skjut upp som en raket när jag skriker kör!".
Jag gjorde fel dom första 5 gångerna typ, och tro mig det var fan svårt ändå för att få in kordination och muskelstyrka i samma knippe på den.
En klen liten siffra blev mitt resultat.
2 av 9.

Konditionstestet, du kom in i en sal med cyklar kopplade till datorer.
En snäll liten dam tog emot mig och gav mig en sittplats. Hon satte en pulsmätare precis under brösten på mig för att ha koll min puls under körningen.
Personligen så tänkte jag, "nu är det kört!"
Inte tränat på veckor, och röker som fan på jobbet - det kan ju inte mer än floppa!?
Hon gav mig instruktioner om att lamporna på cykeln måste hela tiden vara gröna börjar dom flacka mot rött så kan hon bestämma sig att avbryta.
Det började med 5 min uppvärmning sen kom man till Nivå 1 och det började bli trögare.
Jag satt på cykeln och efter ett tag - jag skojjar inte. Svetten rann nå sjukt och jag bara fokuserade på att andas rätt. Tillslut så kom jag till en punkt då det fan inte gick och trampa mer - helt sjukt. Man sliter verkligen tills det är helt stopp!
Betyg 6 av 9.

Hus 4.

Fabror Doktor. Han kollade min ryggrad och mina fötter.
Sen blev jag iväg skickad till en "Mönstrings koordinator." Där kollade han på mina samtliga slutresultat och lade fram det olika utbildningarna jag kunde få utöva. Fick 6 st olika val.

Bevakningsgruppchef beriden högvakt
Eldledningsbefäl

Stabsplutonbefäl

Amfibiegruppbefäl

Bevakningsgruppchef, Marinen
Säk-gruppbefäl

Så nu är det bara och klura ut om jag verkligen ska genomgå skiten, och med vilken degrering.
Eller om jag ska säga tack och hej för mig!

Bensinmacken Nordin.

"Jag känner mig som en Bensinpump på en mack. Folket i mitt liv är bilar som det finns olika slag av. Finare bilar, gamlare bilar osv. Men de här bilarna som jag vill få fram mest utav, dom kommer till min mack för att fylla sin tank med bensin. Energi för att sedan kunna rulla vidare - dom tar min bensin! Bensinen som finns i min pump!
Min pump blir allt tommare och tommare  ... Hur kommer det sig att det ska ta en sån jävla tid för att fylla upp min pump? "

Nyare inlägg
RSS 2.0